Söndagen den 15:e november
Oj vad livet kan bli annorlunda på bara några minuter.
Tidsangivelserna i denna anteckning är inte helt tillförlitliga, tittade helt enkelt inte på klockan. Sarah hade en ganska jobbig natt. Var uppe flera gånger och gav henne nappen och stoppade om henne. Jag vaknade till vid 05:30 tiden och gick på toaletten och hade då också ont mitt i bröstet. Trodde att det var sängen som orsakade mig dom bekymmerna...så jag kröp ner igen och somnade om. Vid 06:30 ca vaknade Sarah till lite mer och jag tog upp henne och stoppade ner henne till mig i sängen så att vi kunde mysa och kanske slumra lite till. När klockan blev ca 07:15 så gjorde ännu mer ont i bröstet på höger sida (ja faktiskt) och eftersom Sarah var så orolig så gick jag upp med henne till Johanna och Andreas. Jag gick på toaletten och tänkte gå och ta ett glas vatten också men då började illamåendet komma. Tog därför bara en plastpåse i köket och gick in och satte mig på sängkanten, smärtorna hade nu ökat och det gjorde ont upp i höger käke och ut i höger arm. Jag ropade på Andreas att han fick komma nu.....och ringa ambulans för att jag nog hade fått en infarkt. Han var osäker på numret med jag visste att det var 113 pga att jag diskuterat det med Pia Ohlsson (en IVA syrra jag bodde med i Oslo som jobbat i Ystad) kan ju undra varför vi gjorde det???? Nåja under tiden vi väntade på ambulansen så ringde jag Bengt och berättade vad som hänt. Var lite osäker på om Andreas kunde hjärt- och lungräddning så jag tänkte att om jag pratar med Bengt så kanske jag håller mig vaken till ambulansen kommer....
Ambulansen kom ganska snabbt och 3 killar kom in i det lilla rummet och började koppla upp mig med EKG, jag fick Nitro-spray under tungan, Dispril utblandad med vatten att dricka, dropp och syrgas.
EKG visade en liten förändring och cardiologen bestämde att jag skulle till Haukelands Sykehus och inte till fastelegen (vår husläkare typ).
Väl där blev fler prover tagna och jag fick även Plavix (blodförtunnande) och det bestämdes att jag skulle läggas in på hjärteavdelningen 1. Man sa att jag skulle kateteriseras om 2-3 dagar eftersom det var så liten förändring jag hade. Nya prover skulle tas senare på dagen.
När dom nya proverna tagits och man såg att hjärtenzym provet hade mer än fördubblats så bestämde man sig för att jag skulle kateteriseras dagen efter. Så under eftermiddagen blev det hjärt och lungröntgen.
Avdelningen var ganska sliten, men personalen trevlig och tillmötesgående. Min rumskamrat en gammal tant förstod inte mycket av min skånska dock.
Diskuterade med Bengt om han skulle åka upp men vi bestämde oss för att avvakta.
Som tur var hade jag ju Andreas där så han fixade med kontakterna här hemma så att folk fick reda på vad som hänt. Han åkte sedan hem och hämtade necessär och lite kläder till mig också.
Natten var lugn...sov ganska gott i alla fall, trots att jag hela tiden var uppkopplad med Telemetri.
Tidsangivelserna i denna anteckning är inte helt tillförlitliga, tittade helt enkelt inte på klockan. Sarah hade en ganska jobbig natt. Var uppe flera gånger och gav henne nappen och stoppade om henne. Jag vaknade till vid 05:30 tiden och gick på toaletten och hade då också ont mitt i bröstet. Trodde att det var sängen som orsakade mig dom bekymmerna...så jag kröp ner igen och somnade om. Vid 06:30 ca vaknade Sarah till lite mer och jag tog upp henne och stoppade ner henne till mig i sängen så att vi kunde mysa och kanske slumra lite till. När klockan blev ca 07:15 så gjorde ännu mer ont i bröstet på höger sida (ja faktiskt) och eftersom Sarah var så orolig så gick jag upp med henne till Johanna och Andreas. Jag gick på toaletten och tänkte gå och ta ett glas vatten också men då började illamåendet komma. Tog därför bara en plastpåse i köket och gick in och satte mig på sängkanten, smärtorna hade nu ökat och det gjorde ont upp i höger käke och ut i höger arm. Jag ropade på Andreas att han fick komma nu.....och ringa ambulans för att jag nog hade fått en infarkt. Han var osäker på numret med jag visste att det var 113 pga att jag diskuterat det med Pia Ohlsson (en IVA syrra jag bodde med i Oslo som jobbat i Ystad) kan ju undra varför vi gjorde det???? Nåja under tiden vi väntade på ambulansen så ringde jag Bengt och berättade vad som hänt. Var lite osäker på om Andreas kunde hjärt- och lungräddning så jag tänkte att om jag pratar med Bengt så kanske jag håller mig vaken till ambulansen kommer....
Ambulansen kom ganska snabbt och 3 killar kom in i det lilla rummet och började koppla upp mig med EKG, jag fick Nitro-spray under tungan, Dispril utblandad med vatten att dricka, dropp och syrgas.
EKG visade en liten förändring och cardiologen bestämde att jag skulle till Haukelands Sykehus och inte till fastelegen (vår husläkare typ).
Väl där blev fler prover tagna och jag fick även Plavix (blodförtunnande) och det bestämdes att jag skulle läggas in på hjärteavdelningen 1. Man sa att jag skulle kateteriseras om 2-3 dagar eftersom det var så liten förändring jag hade. Nya prover skulle tas senare på dagen.
När dom nya proverna tagits och man såg att hjärtenzym provet hade mer än fördubblats så bestämde man sig för att jag skulle kateteriseras dagen efter. Så under eftermiddagen blev det hjärt och lungröntgen.
Avdelningen var ganska sliten, men personalen trevlig och tillmötesgående. Min rumskamrat en gammal tant förstod inte mycket av min skånska dock.
Diskuterade med Bengt om han skulle åka upp men vi bestämde oss för att avvakta.
Som tur var hade jag ju Andreas där så han fixade med kontakterna här hemma så att folk fick reda på vad som hänt. Han åkte sedan hem och hämtade necessär och lite kläder till mig också.
Natten var lugn...sov ganska gott i alla fall, trots att jag hela tiden var uppkopplad med Telemetri.
Kommentarer
Trackback
